Ulmes Portal

[admin]

Vad är definitionen på tropiska nätter?
Svar: De nätter då temperaturen inte understiger 20 grader.

Vad är definitionen på högsommardagar?
Svar: De dagar med maximitemperatur på 25 grader eller mer.

Var i Sverige varierar dygnsmedeltemperaturen mest mellan sommar och vinter?
Svar: De största skillnaderna mellan dygnsmedeltemperaturen i juli och januari hittar man i norra Lappland öster om fjällkedjan. I Jokkmokk var skillnaden i genomsnitt 30.8 grader och i Vittangi 30.7 grader under perioden 1961-90.

Var på jorden varierar dygnsmedeltemperaturen mest mellan sommar och vinter?
Svar: Den största skillnaden mellan dygnsmedeltemperaturen i juli och januari är i den inre delen av östra Sibirien, där den i genomsnitt var 62.2 grader i Verchojansk under perioden 1961-90.

Vad är det för skillnad på frosthalka och blixthalka?
Svar: Frosthalka råder när en vägbana är täckt av frost, medan blixthalka är något som inträder plötsligt, om fukt på en vägbana fryser till is. Detta kan ske vid plötsligt uppklarnande väder, och det bildade islagret kan många gånger vara nästan omöjligt att se.

Varför sjunker temperaturen om det är klart vid gryningen?
Svar: Under en natt med klart eller nästan klart väder och svag vind sjunker temperaturen oavbrutet på grund av att värme strålar ut från markytan, ut mot världsrymden. Luften närmast marken avkyls också genom kontakten med den kalla markytan. När solen har gått upp och börjat värma, börjar temperaturen stiga igen. Normalt är därför temperaturen som lägst vid eller strax efter soluppgången.

Vad är järnnätter?
Svar: Järnnätter kallas de enstaka frostnätter som kan förekomma ända in på försommaren och som därför är extra farliga, eftersom växtsäsongen har börjat. Den kritiska perioden infaller vid olika tidpunkt i skilda delar av landet, tidigare i söder och senare i norr. Det finns inget statistiskt belägg för att frostrisken skulle vara större under vissa nätter än under nätterna närmast före och efter.

Är Sydpolen kallare än Nordpolen?
Svar: Ja, det stämmer att Sydpolen är kallare. Det beror på att den är belägen på 2 853 meters höjd över havet i det inre av en kontinent, medan Nordpolen är belägen på ett hav, låt vara istäckt. Medeltemperaturen i januari är -33 grader vid Nordpolen och -28 vid Sydpolen. I juli är det -2 vid Nordpolen och -60 vid Sydpolen.

Varför knakar det i isen när det blir kallt?
Knakningar och råmningar i isen är vanligast vid fallande temperatur. Isens undersida har kontakt med vattnet och har därför temperaturen noll grader, medan temperaturen i isens ovansida sjunker i sådana vädersituationer och drar därför ihop sig. De spänningar i isen som detta leder till ger upphov till sprickor, och det är när dessa sprickor uppstår som ljudet bildas.

Varför sjunker lufttemperaturen med stigande höjd till 10 km, för att sedan stiga igen, för att ånyo sjunka?
Svar: Kort kan man säga att temperaturen upp till tropopausen på cirka 10 km höjd bestäms av solens uppvärmning av markytan och den effektiva omblandning av luften som detta ger upphov till. Ovanför tropopausen domineras temperaturförhållanden i stället av de processer i atmosfären som solstrålningen ger upphov till.
I den nedre delen av atmosfären blandas luft från olika nivåer och därvid avkyls luft som förs uppåt, medan luft som förs nedåt värms upp. Detta beror på att lufttrycket avtar med höjden, vilket leder till att ett luftpaket som stiger uppåt kommer att utvidgas, något som kräver energi eftersom den omgivande luften måste puffas undan. Den energi som går åt tas från luften själv vilket leder till att dess temperatur avtar. Samma fenomen kan man iaktta när luft från en cykelslang strömmar ut genom en öppnad ventil. Även den luften avkyls när den expanderar. Luft som sjunker blir på motsvarande sätt varmare, precis som luften i en cykelpump värms upp när den pressas samman av kolven.

Upp till tropopausen räcker soluppvärmningen av markytan till som energikälla för att hålla den här luftomblandningen igång, men där ovanför styrs temperaturvariationerna i stället av hur mycket av den inkommande solstrålningen som absorberas på olika nivåer. Maximet på cirka 50 kilo- meters höjd beror t ex på absorbtion av ultraviolett ljus i den övre delen av ozonskiktet.

Hur kallt blir det på toppen av Mount Everest på dagen respektive natten om det råder normala vindförhållanden?
På toppen råder i stort sätt samma förhållanden som i den fria atmosfären. Medeltemperaturen i den fria atmosfären på 8800 meters höjd är -42 ºC. Denna temperatur kan nog sägas gälla för toppen, speciellt under vinterhalvåret. På sommaren värms ju Asien upp rejält och temperaturen på toppen ligger då snarare på runt -35ºC. Kanske kan det till och med bli lite varmare under dagen, när moln och bubblor av varm luft glider uppåt utefter berget.
Annars är den stora skillnaden mellan dag och natt, att man själv kan bli uppvärmd av solens strålar under dagtid, vilket gör att det känns betydligt varmare.

Varför är det varmare på sommaren än på vintern?
Att det är varmare på sommaren än på vintern beror på att jordaxeln lutar. Under vår och sommar lutar den mot solen, vilket gör att vi får längre dagar och solen står högre på himlen. Det blir därför varmare än på vintern då dagarna är korta och solen står lågt.

Varför är det kallare i januari än i december?
Svar: Det beror på att under sommaren värms atmosfären, jordytan och vattnet i hav och sjöar upp av solen. Under vinterhalvåret avges den värmen, men det går långsamt, och därför är januari kallare än december. Till havs är t o m februari den kallaste månaden eftersom havet avkyls väldigt långsamt.

Vad är dagsmeja?
Dagsmeja innebär att solstrålning smälter snö och is, företrädesvis under senvintern och våren, även om lufttemperaturen ligger under fryspunkten. Den upphör snabbt vid sjunkande solhöjd, även vid lufttemperaturer över noll grader, om himlen är klar och luften är torr.

Hur definieras tropiskt klimat?
Svar: Enligt Köppens klimatsystem så krävs det att månadsmedeltemperaturen ska vara minst 18 grader under årets alla månader för att det ska vara tropiska förhållanden.

Vilken temperatur var det i Sverige när inlandsisen täckte Sverige?
Svar: Som en enkel minnesregel kan man säga att det var cirka 10 grader kallare under inlandsisskedet jämfört med idag. Det betyder att södra Sverige hade strax under noll grader i årsmedeltemperatur. Eventuellt var det lite över noll grader vid havsytans nivå.

Varför mäter meteorologerna temperaturen i skuggan och inte i solen?
Svar: Det är svårt att mäta temperaturen i solen då termometern själv blir mycket mer uppvärmd än luften runtom.

Varför är det kallare i Kiruna än i Malmö?
Svar: Det beror på att Kiruna ligger längre från ekvatorn. Nära ekvatorn träffar solstrålarna markytan nästan vinkelrätt mitt på dagen, medan de träffar markytan med sned vinkel närmare polen. Varje ytenhet får därför ta emot mindre solenergi där jämfört med närmre ekvatorn.

Hur kommer det sig att Målilla ofta har den varmaste eller bland de kallaste uppmätta temperaturen i Götaland?
Svar: Målilla ligger i en dalgång. Dalgångar har varmare än höjderna runtom under sommardagar när temperaturen avtar med höjden cirka 0.7 grader per 100 meter. Under klara och vindstilla nätter får man i stället ofta den kallaste luften närmast marken och då kall luft är tyngre än varm "rinner" extra mycket kall luft ner i sänkor.
Målilla ligger heller inte nära havet eller någon större sjö som annars dämpar dygnsrytmen.

Målilla ligger också i östra Småland som ofta har mindre moln än västsidan av sydsvenska höglandet. Detta gäller när vi har västliga vindar och gör att hela östra Götaland och östra Svealand i sådana lägen mycket ofta blir det varmaste området i Sverige. Värmen kan bli ytterligare accentuerad av s k föhneffekt (förutsätter att nederbörden faller på västsidan).

Om jag är på ett låglänt område och sedan åker upp för ett högt berg så sjunker temperaturen. Varför gör den det?
Svar: I den lägre delen av atmosfären, upp till 10 km höjd, sker en effektiv omblandning av luften. Som du kanske vet är lufttrycket lägre ju högre upp i atmosfären man kommer. Luft som rör sig uppåt kommer därför att utvidga sig, men för detta går det åt energi, eftersom den omgivande luften då måste puffas undan. Denna energi tas från luften själv som blir kallare. På motsvarande sätt blir luft som rör sig nedåt varmare. Blandningen av luft från olika nivåer leder därför till ett temperaturavtagande med höjden på i genomsnitt 0.6 grader per 100 meter, och det är detta man känner av om man klättrar upp på ett berg. Avståndet från solen är 150 miljoner kilometer, så avståndsändringen är betydelselös i sammanhanget.

Vad är tempererat klimat?
Svar: Med tempererat klimat avses enligt Köppens klimatklassificering, som är den mest använda, att varmaste månadens medeltemperatur i genomsnitt är varmare än + 10 grader och att kallaste månaden i genomsnitt är kallare än + 18 grader. De tempererade klimaten delas sedan in i varmtempererade, där kallaste månaden är varmare än ? 3 grader, och kalltempererade, där kallaste månaden är kallare än ? 3 grader.
Sedan finns det ett undantag för torra områden, som trots att de uppfyller ovanstående villkor hänförs till torra (arida) klimat om årsnederbörden uttryckt i cm är mindre än dubbla årsmedeltemperaturen uttryckt i grader Celsius. Denna regel gäller områden med vinterregn, för områden med helårsregn och sommarregn skall årsmedeltemperaturen ökas med 7 respektive 14 grader.

Varför blir det kallt på vintern och varmt på sommaren när det är högtryck?
Eftersom det är mest klart och ganska vindstilla väder vid högtryck, blir strålningen mycket avgörande för temperaturen. Med strålning menas inkommande solstrålning och utgående värmestrålning. På sommaren är strålningsbalansen positiv, på grund av den starka solstrålningen, vilket höjer temperaturen.
På vintern är strålningsbalansen i stället negativt och temperaturen sjunker följaktligen. I anslutning till lågtryck är vädret oftast mulet och blåsigt, och luften kommer då ofta in från Atlanten och Norska Havet. Denna luft har nästan samma temperatur året om och upplevs därför som varm på vintern och kylig på sommaren.

Stämmer det att kalla vintrar följs av varma somrar eller finns det något annat samband?
Att riktigt kalla vintrar följs av riktigt varma somrar och tvärtom är en djupt rotad men inte desto mindre felaktig uppfattning bland många. Något sådant samband kan inte statistiskt bevisas utan uppfattningen bygger antagligen på ett fåtal, men tydliga fall under någorlunda sen tid, om det alls grundar sig på faktiska förhållanden. Åren 1940, 1941, 1947 och 1966 är klassiska exempel på att kalla vintrar följs av varma somrar. Som motexempel uppvisade åren 1975, 1983 och 1992 alla höga temperaturer under såväl sommar som vinter.
Vid statistiska analyser av 200 års temperatur data från bland annat Stockholm kan man se en antydan till ett svagt positivt samband mellan vinter och sommar. Alltså kall vinter – kylig sommar, mild vinter – varm sommar. Men sambanden är så svaga att de knappast lämpar sig för prognosverksamhet.

Vindavkylning
För att rätt kunna bedöma förfrysningsrisken räcker det inte att enbart känna till temperaturen, utan man måste också ta hänsyn till vinden.

Tabellen nedan visar förfrysningsrisken på bar hud vid olika temperaturer och vindhastigheter. Med temperaturer under -30ºC är risken stor för kylskador. Om man till exempel åker slalom med en hastighet av 18 m/s och det är -16ºC så blir kyleffekten densamma som vid -31ºC och vindstilla.

Vindhastighet
(m/s) Lufttemperatur (ºC)
+10| +6 |±0 |-6 |-10 |-16 |-26 |-30 |-36

2 +9 |+5 |-2 |-9 |-14 |-21 |-33 |-37 |-44
6 +7 |+2 |-5 |-13|-18 |-26 |-38 |-44 |-51
10 +6 |+1 |-7 |-15|-20 |-28 |-41 |-47 |-55
14 +6 |±0 |-8 |-16|-22 |-30 |-44 |-49 |-57
18 +5 |-1 |-9 |-17|-23 |-31 |-45 |-51 |-59